2012-12-12

Confiterad anka

Fågel och fett. Långsamt tillagat. Klart det är gott! En av mina favoriter. Gärna med potatis stekt i ankfettet som blir över (och kan återanvändas massa gånger), eller en potatisgratäng med ankfett i. Återkommer om det.

Den godaste anka jag ätit var på Petite France när Sebastien styrde. Den lagades under ett par dagar på låg värme i hans Bongard-ugn och var otroligt mjäll och smakrik. Vår ugn stänger av sig automatiskt efter fem timmar så Sebastiens recept var uteslutet. Surfade runt och väldigt många körde på ganska hög värme under kort tid. Och det är då ingen confitering men vafan, bara att testa.


Genom att steka på pippin hårt innan servering får man ett väldigt krispigt och gott skinn.

Gnid in anklåren i grovt salt, vitlök, rosmarin och timjan och låt sedan allt vila tillsammans i kylen över natten. Skrapa av saltet. Stek på låren i sitt eget fett så att de får lite färg på varje sida, det tar ca en kvart på låg värme. I med örterna och vitlöken, fyll på med ankfett till det täcker och på med lock.

Sen då? Inte som Nigel Slater i alla fall - ca 2-3h i 150 grader. Det kokar liksom, men jag ville testa.

Under 100 grader, inte över 60 säger en del, till köttet lossnar.

Hur blev det då a la Nigel? Ok, helt ok. En trea hade det fått i min recension. Alla smaker hinner inte utvecklas på så kort tid och köttet blir inte så där härligt rödbrunt heller.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar